Reserapport - Köln
Att Tysklandsresan gjorde att jag missade lördagens match mot Elfsborg var trist, men att helgen skulle bli helt utan fotboll lyckades jag förhindra.
Söderstadion fick för dagen bytas ut mot Rhein Energie Stadion där 1. FC Köln spelade säsongens hemmapremiär mot de regerande Bundesligamästarna Wolfsburg. Kölns supporterscen var för mig bekant sedan tidigare och var en av anledningarna till att jag faktiskt valde att besöka matchen. Både Wilde Horde och Boyz Kölns arbete har intresserat mig och jag hade ganska höga förväntningar på deras läktarinsats.
Redan på vägen från stationen till arenan märktes det att detta var deras område, mycket supporterrelaterat klotter och stickers från de båda grupperna fanns att se. Jag passade även på att berika området med diverse HU-stickers.
Vid hörnet av södra läktaren, Südkurve där klacken står och västra långsidan dit jag hade min biljett stod en medlem av Wilde Horde och sålde gruppens fanzine Mentalita Kölsch. Ett ex av fanzinet inhandlades och ord samt några stickers byttes lite snabbt innan det var dags att bege sin in.
Väl uppe på läktaren möttes jag av hög musik som dunkar ur högtalarna ackompanjerat av publikens klappningar. På varje stol i hela stadion fanns det ett pappersblad som veks ihop likt en solfjäder som när man slog den i handen gav ifrån sig ett diskant väldigt störande ljud. Dessa användes mycket flitigt hela matchen igenom av alla sittplatssupportrar. På planen dansade ett gäng cheerleaders runt och vid sidlinjen stod även lagets maskot, en livs levande get.
Ultrasgrupperna hade tyvärr inte förberett någon koreografi utan vid spelarnas inmarsch var det istället enbart flaggor av olika slag och storlekar och några budskapsbanderoller. Enkelt och snyggt.
Visuellt sett var de väldigt bra hela matchen igenom med konstant flaggviftande och användande av 2-pinnsflaggor. Däremot så imponerade inte sånginsatsen alls på mig. Nere vid trummorna krigades det på bra men det var sällan som ramsorna de drog igång fick något bra gensvar av den övriga publiken i Südkurve.
När en ramsa dock väl fick fäste och nådde en godkänd ljudnivå så började sittplatspubliken att klappa med sina papper. Att många som klappade inte ens höll samma takt som ramsan verkade inte uppfattas som nåt problem för dem själva men ramsan dog snabbt ut till följd av detta.
Att 1. FC Köln tappade sin ledning genom att släppa in 2 snabba mål i mitten av andra halvlek förbättrade inte sånginsatsen. Wolfsburg lyckades även sätta ett 3’e mål innan domaren blåste av matchen som slutade 1-3.
Ultrasgruppernas insats under matchen var vad jag hade förväntat mig. De gjorde bra ifrån sig som jag hade förväntat mig. Tyvärr så var ju stämningen i helhet inte nåt som jag gillade och om det kan bero på att det var premiär eller om det alltid är så är svårt för mig som inte besöker deras matcher regelbundet att säga.
Däremot så kände jag att mycket andades modern fotboll, som det även gör på alldeles för många ställen runt om i Europa och det gör att jag känner mig glad att vi som går på Bajen hittills har blivit förskonade från jippon och kommersiella krafter som verkar för att kväva den aktiva supporterkulturen.
Att det förblir så är dock inte troligt om vi inte fortsätter att aktivt säga nej till den moderna fotbollen.
/ Tgo
(Klicka på bilderna för att få dom i större version)
Söderstadion fick för dagen bytas ut mot Rhein Energie Stadion där 1. FC Köln spelade säsongens hemmapremiär mot de regerande Bundesligamästarna Wolfsburg. Kölns supporterscen var för mig bekant sedan tidigare och var en av anledningarna till att jag faktiskt valde att besöka matchen. Både Wilde Horde och Boyz Kölns arbete har intresserat mig och jag hade ganska höga förväntningar på deras läktarinsats.
Redan på vägen från stationen till arenan märktes det att detta var deras område, mycket supporterrelaterat klotter och stickers från de båda grupperna fanns att se. Jag passade även på att berika området med diverse HU-stickers.
Vid hörnet av södra läktaren, Südkurve där klacken står och västra långsidan dit jag hade min biljett stod en medlem av Wilde Horde och sålde gruppens fanzine Mentalita Kölsch. Ett ex av fanzinet inhandlades och ord samt några stickers byttes lite snabbt innan det var dags att bege sin in.
Väl uppe på läktaren möttes jag av hög musik som dunkar ur högtalarna ackompanjerat av publikens klappningar. På varje stol i hela stadion fanns det ett pappersblad som veks ihop likt en solfjäder som när man slog den i handen gav ifrån sig ett diskant väldigt störande ljud. Dessa användes mycket flitigt hela matchen igenom av alla sittplatssupportrar. På planen dansade ett gäng cheerleaders runt och vid sidlinjen stod även lagets maskot, en livs levande get.
Ultrasgrupperna hade tyvärr inte förberett någon koreografi utan vid spelarnas inmarsch var det istället enbart flaggor av olika slag och storlekar och några budskapsbanderoller. Enkelt och snyggt.
Visuellt sett var de väldigt bra hela matchen igenom med konstant flaggviftande och användande av 2-pinnsflaggor. Däremot så imponerade inte sånginsatsen alls på mig. Nere vid trummorna krigades det på bra men det var sällan som ramsorna de drog igång fick något bra gensvar av den övriga publiken i Südkurve.
När en ramsa dock väl fick fäste och nådde en godkänd ljudnivå så började sittplatspubliken att klappa med sina papper. Att många som klappade inte ens höll samma takt som ramsan verkade inte uppfattas som nåt problem för dem själva men ramsan dog snabbt ut till följd av detta.
Att 1. FC Köln tappade sin ledning genom att släppa in 2 snabba mål i mitten av andra halvlek förbättrade inte sånginsatsen. Wolfsburg lyckades även sätta ett 3’e mål innan domaren blåste av matchen som slutade 1-3.
Ultrasgruppernas insats under matchen var vad jag hade förväntat mig. De gjorde bra ifrån sig som jag hade förväntat mig. Tyvärr så var ju stämningen i helhet inte nåt som jag gillade och om det kan bero på att det var premiär eller om det alltid är så är svårt för mig som inte besöker deras matcher regelbundet att säga.
Däremot så kände jag att mycket andades modern fotboll, som det även gör på alldeles för många ställen runt om i Europa och det gör att jag känner mig glad att vi som går på Bajen hittills har blivit förskonade från jippon och kommersiella krafter som verkar för att kväva den aktiva supporterkulturen.
Att det förblir så är dock inte troligt om vi inte fortsätter att aktivt säga nej till den moderna fotbollen.
/ Tgo
(Klicka på bilderna för att få dom i större version)
Kommentarer
Trackback
